Om man en gång fått det förklarat av en optiker att man har brytnings fel och fått glasögon som man sedan inte använde sig av och klarat sig bra under en tjugo år innan problemen med synen blev uppenbara, är det så att man fortfarande har brytningsfel eller kan det vara ålders relaterat? Mitt första och enda besök hos en optiker var för drygt tjugo år sedan. Visserligen vill jag minnas ett besök hos en optiker när jag tog mitt körkort. Då kollades min syn upp för att fastställa att jag såg nog bra för att hantera bilen, men mer kan jag inte koma ihåg att vi pratade om. Nu har jag uppenbara problem med synen och blir trött och yr av att stirra allt för länge på skärmen. Jag försöker helt enkelt kolla åt ett annat håll och lita på att fingrarna ändå skriver rätt. Det lyckas ofta, men det är kanske inte ett alternativ till ett besök hos en optiker. Kanske handlar det om att jag inte vill få diagnosen ”dålig syn” och komma hem med ett par glasögon som jag kommer se vanvettig ut i. Oavsett så har jag ingen direkt orsak att inte gå till en optiker. Är nog lite rädd att jag förstört min syn genom att inte använda mig av de glasögon jag en gång fick för mitt brytningsfel. Känns otroligt oansvarigt av mig, ungefär lika oansvarigt som att skriva om ett besök till en optiker men inte ta steget.